Fika och insjukning

Onsdagen den första september

Tiden tickar och jag blir knappast yngre, snart får jag åldersnoja också! Jag vaknade av ett samtal, det var Quyen. Jag undrar om folk njuter av att ringa och väcka mig, eftersom det händer så ofta. Deras hämnd på att jag sover så länge kanske. Han ville fram till stan och fixa lite. Jag övertalade honom att ta en fika. Vädret var helt underbart och jag kände mig bara lite trött när vi satt på torget. Jag blev bjuden på fika, vilket man aldrig tackar nej till. Jag tog mig en god coca-cola med en hederlig sockerbulle med vaniljkräm. Vi satt där ett tag och bara tjöta, jag tog även en massa kort på både Quyen och fåglarna. Det blev en liten promenix på stan innan vi åkte hem till Quyen igen. Där jag somnade i soffan och blev riktigt dålig. Jag blev jättesnuvig, frös samtidigt som jag svettades och kunde inte röra kroppen för att den var så öm i lederna och orkeslös. Jag mådde verkligen rumpa och kunde förän senare på kvällen bli hemskjutsad med vinterjacka för att lägga mig i min säng och försöka bli frisk igen. Aldrig har jag varit med om i mitt liv att bli sjuk så snabbt, gick på ett fingerknäpp!
















Ena studen frisk - andra stunden sjuk!




malin♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback