Sista november

var det sista november. Jag vet inte hur många gånger jag skriver detta men tiden går så himlans fort. Jag har snart varit här i tre månader. Närmar mig hundra dagar. Jag sa hej då till ungarna och gick tillbaka till min underbara säng. Jag stensomnade och sov tills klockan ringde. Jag gick upp och gjorde mig iordning. Hade tänkt att träna lite med det fanns det ingen tid till. Jag skulle iväg till min LCC. Jag missade det senaste mötet eftersom jag gick på hästshowen. Så hon ville möta upp med mig för att kolla att jag mådde bra och allting var okej. Ja, som ni har förstått är allting så mycket bättre än bra. Jag är så tacksam och lycklig över min familj jag har fått här. De är min familj numera. Det känns lite konstigt att säga men det är så det känns. Jag är grymt lycklig att få uppleva allting jag upplever här. Det är lite som att byta liv. Fast utan att radera det gamla då. Jag älskar min familj, släkt och vänner där hemma i Sverige. Det är en konstig känsla att alla mina familjemedlemmar känner inte varandra.






Vidare till dagen. Jag körde vilse på väg till min LCC. Google sa en sak, min LCC sa en annan och GPSden sa en tredje sak. Visade sig att min LCC skrev fel adress så det var inte så konstigt. Kom fram 45 minuter senare. Ingen skada skedd som tur va. Vi babblade på och det ver trevligt. Min LCC har en såndär bubblande personlighet. En sådan man blir superlycklig och pratglad av. Har fått lite tips och idéer som finns att göra här i Portland. Snart ska det hända grejer! Hem för att spendera lite tid med min dator och gitarr. Tänkte lite för mycket på de chokladbollarna så helt plöstligt stod jag nere i köket och bakade några. Det går så ultrasnabbt att slänga ihop chokladbollar att det är läskigt. De smälte underbart gott i munnen. Vidare till skolan för att plocka upp sonen från basket. Hem för att äta mat med familjen. Klockan halv åtta mötte jag upp Karla och Criss utanför starbucks. Rättare sagt bara Criss, Karla körde vilse och kom en timme senare, haha. Vi pratade mest om hur helgen skulle se ut. Ja, det är min födelsedag och det ska firas. Ordentligt enligt alla runt mig. Jag vet i vilket fall att jag vill ta mig en drink eller flera med härligt sällskap. Kom hem sent och försökte koncentrera mig på att sova. Det var inte så lätt då jag tog mig en kaffe. Jag får världens koffienkickar av kaffe.







Family is everything!




malin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback