KAOS!

Snöade ännu mera. En av bilarna var insnöad. Skolan var försenad två timmar p.g.a.  snön. Fast föräldrarna behövde komma till jobbet och vi hade inte alla bilar. Jag fick gott ligga kvar i sängen, insnöad. Jag vaknade upp lite senare och kände hur min hals var åt helvete och min energinivå var låg som attans. Nu var det ett faktum att jag var på väg att bli sjuk. Jag vilade och fick gott missa zumban. Fast jag hade ju ändå inte kunnat ta mig dit. Titta på massa film och väntade på svar om vad som skulle hända. Efter många om och men. Pappan kom hem under lunchen och snön började smälta smått. Så jag fick en bil och kunde hämta dottern och ta henne till swimteam. Under swimteam började mardrömmen. Febern kicka in. Jag satt där och blev riktigt, riktigt dålig. Jag somnade där i min bok. Orkade ingenting, satt verkligen och sov. Det var tur att jag sov lite så jag orkade köra hem. Jag däckade i soffan och sov ett bra tag. Det värsta av allt var att jag inte fick säga hej då till Karla. Det var hennes sista dag i Portland idag. Det tog emot men jag kunde verkligen inte göra något åt saken. Jag var supersjuk och orkade ingenting.


Så kan det gå!





malin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback