malin♥

Tiden ramlar på! Vad ska jag säga? Skolan är fullt igång och jag vet inte om jag hänger med. Jag har inte gått i skolan på fem år samtidigt som universitet inte är likt gymnasiet för fem öre. Alla frågar om det går bra men jag har allvarligt talat ingen aning om hur det går. Alltså även om man klarar tentor osv så känner jag att det är inte det viktigaste. Jag ska få med mig så mycket till mitt arbete efter skolan. Innan har jag bara kunnat det in i detalj tills provet var. Efter provet var huvudet tomt och jag slog ingen större tanke till det hela jag har gjort. Det känns hemskt att säga så men det är sanningen. Sanningen är även att det ligger små idé och tankar kring allting man gjorde och skrev på proven i bakhuvudet men hur ofta är man där bak och gräver när man stressar igenom vardagen. 

 

För att summera var nollningen galet roligt och lång. En månad av många roliga aktivieter och mycket alkohol, alkoholen var såklart frivilligt. Har träffat många nya människor och fått nya kompisar! De är verkligen guld värda! Vardagen består till mestadels av en massa läsande av mer eller mindre intressanta böcker. Det finns en bok som är som ett stort sömnpiller. Man kan bara läsa en liten stund och sen måste man ta en powernap i ca 10 min innan man kan fortsätta att läsa igen.

 

Jag har ännu inte varit hemma i Lidköping och hälsat på. Jag har inte hunnit men nästa helg bär det hemåt igen. Mamma, syrran, Robin och Leah var här och hälsa på nu i helgen. Vi laga mat, gick på stan och var på Universeum. Det var sjukt mysigt och trevligt. Leah växer och knakar!BRITTA var även här förra veckan och vi hade ett helt otroligt dygn på oss att ta igen förlorad tid. Samma dag hon åkte hem kom Niklas hit och hälsa på helgen ut. Det bjöd på en hel del festande och fotbollstittande. För att gå ännu mer bakåt i tiden och skriva huller och buller. I början av skolgången var Carro här och förgyllde mina dagar och dagen efter kom Nathalie och Jacob för lite festligheter och sällskap!

 

På telefonen finns Sandra. Vad skulle jag göra utan den kvinnan. Jag ringer nästan varje dag och telefonterrar henne, haha! Förstår inte att vi fortfarande kan ha saker och ting att prata om. Nu till helgen ska jag äntligen få träffa henne igen. Det blir Halloween fest! 

 

Måste tillägga att mina hjärtan i Göteborg lyser upp min vardag, Basse & Moa!

 

 

 

 

malin♥

Galet länge sedan jag skrev. Ni ska allt veta att det som allt finns i mina tankar. Orken och tiden finns inte. Det känns som jag har annat för mig. Skolan är nu äntligen över. Jag lyckades få till allting och det gör mig väldigt lycklig. Jag lyckades få ihop skolan och arbetet. Jag har sökt in till högskolan i höst och alla papper och de är fixade. Såklart i sista minut för att jag är så klantig och kollar upp fel information. Men men, jag lyckades att lösa det hela. Nu är det bara att vänta tills det blir 12 juli eftermiddag så jag kan få mitt svar. Inte bara det att jag får svar, jag få mitt svar när jag är i Tyskland. Flyger nämligen på morgonen den 12 juli. Jag längtar galet mycket!

 

Jobbet har ätit min tid det sista och vi har även haft ett "test" kan man säga. Jag fick äran att vara skiftledare de två dagarna. Jag kan säga att jag hade spänningshuvudvärk under dessa två dagarna. Vi klarade det och stenen från mina axlar släppte. När jag kom hem klockan sex på kvällen sista dagen av testet somnade jag med kläderna på och vaknade klockan sju på morgonen dagen efter. Väl behövligt och det kändes gött att få sova ut ordentligt.

 

Jag får inte glömma att berätta om midsommar. Den bästa midsommar någonsin. Vi hade hyrt stugor i Tanum Strand vid Grebbestad. Jag sov i tjejstugan tillsammans med Sandra och Ida. Killstugan var Basse, Ludvig och Andreas. I hundstugan sov Bella, Otto, Hoffa, Johan, Caroline med deras hundar Lovisa, Asta och Sickan. Vi var där tors-sön och hade så grymt roligt. Jag hoppas på att detta blir en tradition fr.o.m. nu! Hoppas fler kan hänga på nästa år. Britta och Gustav var minst sagt saknade!

 

För att inte glömma min träning. Den går framåt i vilket fall som är bra. Inte lika mycket framåt som jag vill men där är främst för att jobbet har tagit upp en hel del tid och energi. Så det ska helt klart bli ändring på det. Samma med maten... inte bra att bo hemma med en pappa som bakar goda kakor och köper hem massa godis.

 

 

 

 

 

 

malin♥

 

 

Mer eller mindre början på vår ute nu, äntligen! Knoppar på buskar i vilket fall, solen lyser och vinden kyler. Skolan är snart därmed över. Jag har överlevt det mesta nu. Jag har gjort alla prov förutom ett nationellt prov i engelska. Ska komplitera medeltiden också så jag kan få lite högre betyg i slutbetyg. Väntar lite svar från andra prov jag redan har gjort. Träningen funkar, har kommit igång efter att ha varit sjuk i fem veckor. Det var mindre roligt och man tappade en hel del teknik och muskelmassa under tiden. I natt drömde jag om att jag tappa mina tänder. Vilket är ett tecken på att det händer mycket omkring en och att en stor förändring i vardagen händer.. om jag inte minns fel. Ska allt ta och kolla upp det. Vilket stämmer bra in på mitt liv just nu. Det har varit galet mycket med skolarbete, jobb, träning och försöka hinna med att vara social. Den stora förändringen är snart kommen, beskedet om man kommer in på universitet. Det blir att flytta till en ny stad och få en massa nya vänner. Ser grymt fram emot att göra något nytt. Hemma trampar man i gamla fotspår så att säga.

 

Tysklandsresan är bokad och tillbakaresan med Elena är också bokad. Jag ser fram emot det sjukt mycket. Jag umgicks med henne i princip varje dag och sen helt plötsligt är det bara skype som gäller, de få gångerna man har tid. Har skypat med min familj där borta i USA några gånger. Saknar dem jättemycket också! När ska man få kläm på allting egentligen? När allting har lugnat ner sig och man känner sig hemmastad igen. Behöver då inte förklara hur skönt det ska bli att få ett eget hem igen med alla sina egna grejer. Främst att bara få plats och att 90% inte ligger i flyttkartonger längre.

 

Måste tillägga att jag hade en grym helg i Göteborg med några av mina älsklingar. Vad skulle jag göra utan mina vänner. Ni är guldvärda!

 

 

 

 

Sitter här och borde skriva på min engelska ... eller historia uppgifter. Jag ligger lite efter och det ska bli skönt att få det gjort. På lördag är det högskoleprovet som gäller också. Det får gå lite som det går. Jag har inte räknat matte på sex år. Det förklarar allt hur det kommer att gå. Det ska gå räser fort i vilket fall. Påsken har varit blandade känslor. Spenderat mycket tid på jobbet, d.v.s. jag har jobbat en hel del. Sen har de flesta av mina godingar kommit hem på besök. Jag är ledsen över att jag inte hann att träffa Gustav. Men jag har som tur spenderat tid med Britta och Sandra som också är på besök. Vi tre och Majsen spenderade en hel kväll och halva natten med att spela monopol och käka fruktsallad. Nu framöver är det skolarbete som gäller. Det är 59 dagar kvar av skolan och nu i april sker i princip allt. Alla nationellaprov, högskoleprovet och alla inlämningarna. Så det lugnar ner sig lite i maj med bara ett prov och finputsningar på alla inlämningsuppgifter. Ska nog klämma till att jobba en del. Pengarna rullar ut snabbare än vad de kommer in.

 

 

 

 

 

 

malin♥

Saknar denna bruden så sjukt mycket. Elena och jag på Skyline burger och äter den godaste burgaren i världen!

 

Ibland kan det vara svårt att tro jag fortfarande lever p.g.a. den dåliga uppdatering. Jag ser här nu att det finns tappra människor som fortfarande går in och kollar till min blogg. Jag ska ge er all cred. Jag har tänkt på att blogga länge nu. Tiden bara försvinner. Nu menar jag inte att jag inte hinner. För det ska ni veta att jag gör. Jag vet inte vad jag gör av tiden. Oftast är det så att jag har saker att göra, t.ex. läxor. Eftersom jag måste göra dem hindrar jag mig från att göra saker jag egentligen vill göra. Förstår ni lite hur det slutar, ja, att jag bara sitter av tiden. Jag gör inte mina läxor för att jag inte har lust eller intresse för dem och jag hindrar mig själv från att göra något annat roligt. Usch hatar mig själv lite mer nu när jag skriver ner det svart på vitt vad jag sysslar med. Tro nu inte att jag inte gör mina läxor för det gör jag. Det är bara det att jag är tidsoptimist och gör dem i absolut sista minuten. Det enda jag ångrar med detta är att historian inte blir lika bra som jag vill att den ska bli. Som tur har lärare världens största hjärtan och vill bara ens bästa så man får alltid fila på det tills det är sommarlov. Inget en tidsoptimist som jag bör veta... men... !

 

Som jag kanske med har delad med mig är att jag börjat träna på gym. Jag går mesta dels på zumba, tabata och såklart pumpar med vikter i gymmet. Jag tycker det är grymt roligt och det enda som håller mig tillbaka är att jag aldrig blir riktigt frisk. Jag har varit sjuk till och från sen nyår. Kan det vara mindre sol än vad jag har vant mig vid? eller är det att jag helt enkelt har missat ett år av Sveriges baciller ? eller kan det vara så att jag går i skolan och träffar alla möjliga baciller? Den största bidragande faktorn kan vara att jag går till gymmet tidigare än vad jag borde. Jag vill inte tappa intresset igen och springer tillbaka så fort jag känner mig någorlunda okej. Nu sitter hemma och väntar på att den sjukt jobba hostan ska gå över. Det känns som en elefant sitter på mina lungor och slemmet och irritationen sitter sjukt långt ner i lungorna. Det går inte ens att lugna det med vatten. Jag ska inte gnälla för det kunde faktiskt vara värre.

 

Jobbet har vi också som tar lite tid. De ringer ganska ofta och läxorna ligger på hög. Jag har lärt mig att säga nej i vilket fall. För det kunde jag inte innan. Däremot märks det på min lön. Jag får redan nu smaka på hur det är att vara fattig student. Behöver jag dela med mig om glädjen... alltså att skatten och försäkringen på bilen kommer denna månaden. Får se vilka pengar vi får trolla fram. Jag har lite andra saker jag måste fixa också som en hårddisk till min datorn. Innan den krashar och hela mitt liv (i bilder) försvinner.

 

Detta var sjukt trevligt, att få skriva av sig lite. Jag borde skriva om det som gnager på mitt huvud mest. Det här med att bo i en skokartong som bara blir mindre och mindre för varje dag. Att inte få plats och sen höra gnäll om hur jag ska leva mitt liv. Som att det bara är de som stör sig av situationen, som att jag stormtrivs att bo såhär... Det är klart att man ska anpassa sig och att det inte är mitt hem. Öronen har numera stängt av och jag räknar ner till augusti. Augusti betyder frihet... frihet i MITT EGNA HEM. Ska bli sjukt skönt att flytta hemifrån IGEN. Jag måste då tillägga att jag är tacksam över att jag får bo hemma och spara de får pengarna jag får in och möjligheten till en ljusare (mindre lån osv.) framtid.

 

Jag borde dela med mig av lite foton nu. Sitter på pappsen dator och det ligger en del bilder här... eftersom min dator ligger på dödsbädden. Får nog bli ett till inlägg så mår jag lite gott av att jag har uppdaterat mycket! ;)

 

 

 

malin♥

 

 

Jag blir lika irriterad varja gång jag väl får inspiration att skriva. Är det bara för mig det hackar fram innan jag kan börja skriva här? Först tar det evigheter att få till rubiken och sen ännu längre tid att få den att gå från rubiken till inläggsrutan.Ibland hackar det fram när jag håller på att skriva och att gå tillbaka och rätta är ett helvete.

 

Tiden rullar på som vanligt. Julen är över och det har gått upp och ner. Många tankar går till förra året och allt där. Samtidigt som jag vill vara med min familj här hemma. Man är kluven i sina känslor. Något som jag uppskatta var att man vakna upp på julafton och alla var där. Hela familjen var redan samlad. Kan man annat att längta lite tills man har en egen familj. Men det är många år dit. Jag har nämligen nu fått reda på att jag har kommit in på komvux. Inte förväntade mig något annat. Till våren ska jag göra högskoleprovet för att öka mina chanser att komma in på högskola eller universitet. Jag hoppas verkligen jag kommer in. Annars ska jag nog flytta en sväng till England och jobba lite. Än så länge finns det inga andra planer, jag ska komma in. Vart det än i Sverige blir..

 

Sitter och skrattar åt Carro och mig, hon har äntligen fått igång snapchat. Jag tycker det är sjukt roligt. Man skickar en bild som enbart kan ses från 1 sekund till 10 (vilket man bestämmer själv) Man kan måla på bilden samt lägga till en kortare text.

 

På tal om mina älskade vänner har de flesta varit hemma nu under jul. Jag har mått så sjuktbra av att få träffa dem. Det gör så gott för själen och idag satt Britta, Sandra, Carro och jag på Henrys och luncha. Tiden sprang iväg. Vi pratade om allt och hade det underbart roligt. Klart blev det en liten runda på staden. För att hoppa ännu mer fram och tillbaka i tiden var vi såklart ute på juldagen. Det var galet många ute och verkligen blandat med folk. Det bästa av allt var att man träffa människor som inte längre bor kvar i stan utan som bara är hemma över julen. Människor man inte träffar i vanliga fall och väldigt sällan. Det blev många kramar och grymt mycket skrattande. Vad mer kan man begära? Jo att tiden kunde stått still en liten stund. Jag känner mig som en gammal kärring som gnäller över att tiden går så sjukt fort. Jag ber om ursäkt för mitt tidsgnällande...även för framtida gnäll ;)

 

 

Något jag måste ta tag i är att dela med mig lite mer bilder. Det blir sjukt tråkigt att bara få läsa en massa text. Det känns dock mer som jag har bloggen att skriva av mig nu. Förr var det mer att dokumentera och dela med mig av mina dagar och händelser.

 

 

Sen nu till min nyare hobby, träningen! Hur ska jag förklara det på ett trevligt sätt. Jag är inte nöjd med hur det har sett ut över julen. Det blev tre dagars uppehåll och en sjuuuuukt mycket ätande av fel mat och massa godis. Jag har på ett sätt dåligt samvete fast på ett sätt inte. Det är jul en gång om året och jag lät mig gotta mig. Jag är en stor gottegris och det hade bara blivit värre om jag hade försökt att inte äta något. Så det blev någorlunda jämt intag och inte att jag vräkte i mig för att jag inte fick äta. Hängde ni med där? Jag vet inte hur jag ska förklara det men, haha! Nu ska vi ta tag i det efter nyår. Nu är det alldels för mycket alkohol iblandat också. Vilket inte gör att viktnedgången och muskelbyggnaden går som bäst. Mitt nyårslöfte är att köra 60 day challenge igen. Vi får se lite när det blir. Ska nog ner en helg till Carro och då vill man kunna lyxa till det. Så får starta efter det. Sen är det inte farligt att gå på fester nyker. Jag gör allt detta för min egna skull.

 

 

Nej, nu får det bli sängen. Arbetet börjar imorgonbitti klockan tio.

 

 

 

 

 

 

 

 

Har ingen ursäkt till mitt dåliga bloggande. Jag har så sjukt mycket dötid men jag vet inte vad jag gör av den.tter av tiden på ett sätt. Längtar till andra saker. Sitter och väntar på att träningen ska börja eller babblar i telefon. Måste säga att det är tur att jag har fria samtals minuter för de sista har jag bott i telefonen. Jag saknar mina vänner så otroligt mycket. Jag har ännu inte fått kläm på vardagen. Jag vill bara att jag ska börja skolan och få starta ett nytt kapitel i mitt liv.

 

Måste säga att träningen har hållt i bra nu. Jag blir sjukt rastlös om jag inte ska till gymmet. Jag kämpar inte lika hårt som jag skulle vilja men det kommer. Jag har lite problem med ankeln och jag är så himla stel i kroppen. Byxorna börjar att sitta mycket bättre och det känns bra. Jag SKA komma i mina gamla goda jeans igen. Helst ska de bli förstora men en sak i taget. Jag önskar att jag hade någon som stod vid min sida och heja. Det blir lite lättre då men man kan inte få allt.

 

Sen det här med att bo hemma hos pappa igen är sjukt påfrestande. Ibland undrar jag hur jag ska överleva åtta och en halv månad till. Ingen egentid eller göra vad man vill, när man vill. Att bara ha ett ynka rum som sitt eget. Det känns så litet. Jag saknar min lägenhet mer än någonsin för tillfället. Det känns inte som att jag har ett hem längre. Det är inte som att komma hem till sitt egna hem. Den känslan har jag inte haft på 1,5 år. Det är alltid någon annans hem jag kommer hem till. Jag trodde inte det skulle vara så svårt att komma hem till Sverige och känna sig bekväm.Det är tydligen väldigt vanligt att känna sig såhär när man kommer hem igen. Ska nog läsa lite i boken från Cultural Care som ger lite tips om hur man ska "hitta tillbaka".

 

Har ännu inte hört något från Komvux om jag har kommit in på de kurser jag ansökte. Skickade ett mejl som skulle svaras på inom två arbetsdagar. Fårse om jag får något svar.Annars blir det att slå en pling i min väl använda telefon. Ska även ta mig i kragen och titta på intagningspoäng för de program jag har tänkt att söka till hösten. För att veta hur mycket ont i magen jag behöver ha.. haha!

 

 

Idag såg jag sista Twilight filmen på bio. Lyckligt slut och de var nog bra. Tänk vilket liv de skulle ha blivit på de små tjejfansen! Kan man annat än drömma om äkta kärlek som håller livet ut när man tittar på den? Imorgon är det jobbet som gäller. Önskar att jag kunnat återuppleva lördagen istället, dvs. julpyssel och julbakning. Det var supermysigt hemma hos syrran. En årlig tradition som uppstod de året mina föräldrar gick isär. Såklart avslutar vi dagen med filmen Tomten är far till alla barnen. Måste säga att jag älskar den filmen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jösses vad tiden har sprungit på. Jag har frågat mig själv de senaste dagarna om jag ska återuppta bloggningen eller inte. Jag vet ju hur roligt det är att gå tillbaka och läsa om vad som har hänt. Nu kunde jag inte hålla mig längre. Jag behöver skriva av mig och fundera över mina dagar. Det har hänt så sjukt mycket i mitt liv för tilfället. Britta och jag var ute och reste i dryga månaden i USA. Allting har varit helt fantastiskt och det finns bara en sak som jag mår dålig över. Det är att minneskortet med stor del av alla mina kort inte fungerar. Jag har sån fruktansvär ångest över det att jag kan inte ens prata om det. Jag kan inte tänka på det utan undviker det. Som tur har Britta lite kort men det finns mycket vi skulle byta. Man kan inte köra bil och ta kort samtidigt. ÅNGEST!

 

För er som inte vet bilade vi från Portland, Oregon till Mt Rushmore, Salt Lake City, Las Vegas, Grand Canyon, Los Angeles, San Francisco och därefter flög vi till Honolulu, Hawaii. Hur ska jag beskriva allt? Fråga på för jag vet inte hur jag ska börja? Det finns så sjukt mycket att berätta om. Favorit historienörden stället var då Alcatraz och Pearl Habor. Hur mäktigt som helst. Partybruden var då Las Vegas. Filmnörden var självklart Los Angeles med Hollywood. Att må bra och ett perfekt vardagsliv med guldkant är San Francisco. Allt var så otroligt bra och jag vill LÄTT göra om allt igen. Leva livet! 

 

Hur var det nu att komma hem efter 13 månader? Tiden hade stått still fast ändå inte. Jag överraskade mina föräldrar som trodde att jag skulle komma hem dagen efter. Det var otroligt roligt och deras reaktioner var guldvärda. Jag mådde så otroligt bra när de flesta av mina närmaste kompisar kom hem till mig på kvällen. Då kände jag mig hemma igen. Jag var i sjunde himlen. Att få träffa min systerdotter, fadderbarn för första gången var helt obeskrivligt. Det kändes overkligt!!

 

Numera har jag börjat jobba igen. Man är inte riktigt tillbaka i vardagen men det kommer. Jag var ledig i en månad och då var det fest och åka landet runt för att hälsa på mina älsklingar som har flyttat från stan. Jag har äntligen lyckas att ta tag i mitt tränande också. Har skaffat mig ett träningskort och en PT. Kan också meddela att jag har bestämt mitt framtida yrke, Hem och konsumentkunskap-, historie- och geografilärare för årskurs 7-9 så kallad Ämneslärare. Nu till våren börjar jag komvux för att läsa Engelska A eller Engelska 6 som det så fint heter nu och Historia A rättare sagt Historia 1. Får veta 1:a december om jag har kommit in och till hösten hoppas jag på att komma in på Universitet eller Högskola.

 

 

Snart ska jag iväg till affären för att skicka iväg ett paket till mina älskade barn i USA. Saknar de grymt mycket!

 

 

 

Tiden sprang i väg så fort! Jag kan inte beskriva hur snabbt tiden gick. Nu har jag varit i USA i ett år. Jag kan inte smälta in allt. Jag har ont i magen hela dagen av allt onödigt stressande. Imorgon åker vi ifrån Portland ungefär klockan nio. Vi hoppas väl på lite tidigare då vi har en 10 timmars bilresa framför oss.

 

 

Måndagen den trettonde augusti

Pooltime som vanligt med barnen. Elena slutade tidigt och gjorde oss sällskap. Umgicks med familjen hela dagen. Mamman är ledig så allt är mycket mer chill. På kvällen gick Elena, pappan, sonen och jag på bio, Total recall. 

 

 

Tisdagen den fjortonde augusti

Elenas sista arbetsdag. Hom kom hit och vi såg nästan hela sista avsnittet av Prison break. Vi fick avbryta för att jag skulle åka och hämta Britta på flygplatsen. Ett mycket känslomässigt ögonblick. Trodde inte jag skulle reagera så starkt. Grymmt roligt att äntligen ha henne här.

 

 

Onsdagen den femtonde augusti

Elenas sista dag i Portland. Barnen, Britta och jag hämtade upp henne. Vi åt frukost på Mothers i downtown. Det var trevligt och gott även om det tog hundra år. Vi åkte Aerial tram, en skylift typ. Härlig utsikt med lite gung. Hem för att plaska för sista gången i poolen med Elena. Jag somnade bredvid poolen för att jag började bli sjuk. Hade feber och grejer, INTE KUL! Skjutsade Elena till busstationen och sa hej då. Som tur träffast vi upp i Las Vegas igen. Såklart ska vi hälsa på varandra i våra hemland också. Blev någon tår där med, vilket jag trodde. Var helt känslomässig hela dagen. Skyller allt på att förkyldningen. Britta och jag mötte upp mamman och sonen på Rock Creek tavern. Helt underbart ställe att äta på. Det blev hamburgare på uteserveringen men underbart väder. Full rulle hela dagen, så som jag vill ha det.

 

 

Torsdagen den sextonde augusti

Sega halva dagen för att försöka bli frisk. Britta ville ut på sina shoppingrundor. Vi tog bilen till downtown och sen var det washington square, tror jag. Vi hade gäster på kvällen. Det var sushi som stod på menyn. Det är faktiskt helt okej. Sen var det volleybollmatch i poolen som gällde. Tjejerna mot killarna. Vi spela tills klockan tolv på natten. UR KUL! 

 

 

Fredagen den sjuttonde augusti

Minnet är lite dåligt. Skulle sattsa på att vi befanns oss runt i affärer. Vi åt på the rock och gick på The campaign. Vi skrattade en heeeel del kan jag säga. 

 

 

Lördagen den artonde augusti

Shopping shopping? Vart försvann lördagen? Kommer inte ihåg vad vi gjorde. Eller om fredagen var lördagen.. a-ja!

 

 

Söndagen den nittonde augusti

Shopping heeeeeela dagen. Vi begav oss till outlet mallet och hitta en hel del. Inte för att jag behöver mer. Britta var såklart den som handla mest. Mötte upp familjen på en underbar restaurang i NW området. Helt underbar kväll.

 

 

Måndagen den tjugonde augusti

Förberedelse inför kusten resan med barnen och Britta. Bakade scones och allt möjligt.

Kom fram till the beachhouse på kvällen.

 

 

Tisdagen den tjugoförsta augusti

Blev inte riktigt som planerat men dagen bjöd på strandhäng, ostfabrik och bonfire på stranden i mörkret och gjorde smores. 

 

 

Onsdagen den tjugoandre augusti

Mindre rolig morgon. Städade och lämnade kusten tidigare än planerat. På kvällen åkte Britta och jag för att käka frozen yogurt och sen till bion. För att titta på filmen vi så länge längtat efter, Expendables 2. Sjukt grymt bra film med humor! Vi skratta sjukt mycket.

 

 

Torsdagen den tjugotredje augusti

Lämnade Britta på busstationen. Hon skulle till Seattle. Jag jobbade vidare här hemma och den hände inte allt för mycket

 

 

Fredagen den tjugofjärde augusti

Jobbade hela dagen typ. På kvällen var det familjetajm. Vi tittade på film, the princess bride. En film jag var tvungen att se innan jag lämnade USA. Plockade upp Britta på busstationen kvart i tolv på natten.

 

 

Lördagen den tjugofemte augusti

Sprang en massa ärenden och avslutade kvällen på Portland City Grill. En av de finaste restaurangerna här i Portland. En helt fantastiskt kväll som bjöd på allt!

 

 

Söndagen den tjugosjätte augusti

Sprang de sista ärrendena. Var inne på costco och en massa mer. Tittade på dotterns fotbollsmatch. Sen var det kalas för kusinen som fyllde två. Det var på en golfclub med pool. Hem tidigt för att ha grillfest med den familjen som jag har carpool med. De barnen jag har kört under året. God middag, massa pngisspel och massa efterrätter. Bakade såklart deras favorit, drömrulltårta. 

 

 

Måndagen den tjugosjunde augusti

En del packade och panikgrejer. Spenderade dagen med barnen. Britta hade jag skjutsat ner till downtown. Hon hade lite grejer hon ville se. Plockade upp henne och åt lite donats på Voodoo doughnut. Vilket är ett måste här i Portland. På kvällen hade vi avskeds middag med familjen. Dottern har en mindre operation av läppbandet imorgon. Vilket gör att hon inte kan äta med oss. Så vi hade middagen idag. Jag önskade steak, parmasan potato, pearsalad och rubarb/strawberry pie. Sjukt gott måste jag säga. Efter maten hängde vi i allrummet och snacka. Vi gav presenter. Ett under att jag inte lipade. Gud vad jag älskar dem.

 

 

Tisdagen den tjugoåttonde augusti.

Syrrans födelsedag idag. Under morgonen fixade jag bakgrejer till bullar och drömrulltårta. Dottern ville ha sin egna drömrulltårta och sonen ville göra kanelbullar med mig för sista gången. Bakandet var igång. Dock kunde jag inte njuta av allting så bra. Stressen av ALLT har gett mig magkatarr. Packade det sista och vi alla avslutade kvällen med att spela skipboo och åt alla efterrätter. Britta gjorde biskvier också! ;)

 

 

 

 

 

 

 

Hela morgonen och eftermiddagen bestod av Prison Break. Det gjorde lite ont i oss att sitta inne i det sjukt underbara vädret. När vi hade sista filmen kvar bestämde vi oss för att ta en paus och plaska i poolen innan det blev mörkt. Det blev ett himla plaskade i poolen. Vi kom inte ur poolen förän på kvällen. Min familj beställde mat och vi hade en trevlig middag som avslutades med att titta på det sista av OS. Tanken var att vi skulle se filmen princess bride. Elena och jag hade tänkt att se det sista av Prison break också men så blev det icke. Det var en underbart trevlig kväll ändå och vi har fortfarande tre dagar kvar innan Elena åker.

 

 

 

 

 

 

 

 

Panik!! Elena och jag har inte alls mycket tid kvar och vi har ännu inte hunnit se klart serien Prison Break. Det vi ville göra var att titta på Prison Break. Det var dock var tvungna att göra var att åka på vårt allra sista Au pair möte. Det var mitt ute i skiten i Washington state. Vi körde vilse och gpsen visade oss fel. Vi kom till en återvändsgränd där det stod en skylt, gps is wrong. Vi fick lite smått panik men kom till slut fram. Vi stannade inte jättelänge men hann äta en del och säga lite hej då till folk. Sen var det Kennedy school och för att se Men In Black 3. Den f.d. skolan var riktigt grymmt och jag fick inte med mig kameran. Som tur får jag Elenas bilder. Filmen var helt okej. Den är som de andra MIB filmerna. Det blev taco bell på vägen till gokart banan. Vi körde tio varv och hade hur roligt som helst. Elena var helt till sig och var så glad. Det var första gången hon körde gokart i sitt liv. Hem till mig för att fortsätta vårt Prison Break maraton. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen fredag! Jag har längtat så mycket tills denna dagen. Elena slutade tidigt och hon gjorde min familj och mig sällskap i poolen. Vi låg i poolen länge och funderade på hur dagen skulle se ut. Vi hann inte till Kennedy school så det fick bli imorgon. Tanken var att köra gokart men det hann vi inte heller. Tiden sprang i väg alldeles för snabbt. Det blev att vi tog vårt sista besök på The cheesecake factory. På vägen dit ringde Fille och kollade läget. Det sluta med att vi mötes upp där och hade en trevlig middag ihop Fille, Filles pappa, Elena och jag. Vi var hemma sent och det var sängen som gällde.

 

 

 

 

 

 

 

Tio i nio på morgonen satte jag mig i bilen. Jag skulle till Seattle för att hämta dottern som hade varit på fotbolls läger. Såklart stannade jag på starbucks och köpte mig kaffe och frukost. Det gick ganska fort och smärtfritt dit. Stannade en stund hos deras kompisar för att använda toan och vänta på att deras läger skulle sluta. Dottern visste dock inte riktigt när jag skulle komma så de hade dragit vidare till vattnet för att bada. Så jag fick plocka upp henne där. Fixade lunch till dottern och sen raka vägen hem. Gick lika smärtfritt hem. Dagen bara försvann i ett naffs. Inget jag klagar över. Det är bättre än den dagen jag hade igår när klockan stog still. Hemmamys kväll framför OS kvinnornas fotbolls final mellan USA och Japan. Heja USA!

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagens agenda var att baka och åka i väg till en park och ha pick-nick (min dagens agenda). Detta är vad som hände. Det var en unge som vakna upp på fel sida av sängen idag. Så han spenderade hela dagen att sura och inte göra ett skit. Fast han hade miljoner saker att göra. Jag låg på mitt rum och sura lika mycket. Det fanns inte så mycket att göra åt situationen. Jag pratade med föräldrarna så det visste om situationen. En timme innan vi skulle i väg kom han smygandes till soffan och tittade på tv med mig. Det var som inget hade hänt. Jag skjutsade honom till mammans jobb runt klockan fyra. Skulle egentligen till Kennedy school och se Men in Black 3 fast Elenas familj förstörde våra planer. De var 1,5 timme försenade. Så det blev prison break maraton istället med Taco bell till middag. Sonen gjorde oss sällskap och det märkes att han ville umgås med mig...