malin♥

Till att börja med tänkte jag svara vad som har hänt med Isabelle. För att det inte ska bli fel eller viskeleken av det hela hänvisar jag till hennes blogg. Var beredd på att tappa hakan för det gjorde jag.

Har lyckas träna på maskinerna nu så fett ska börja brännas. Dock har jag även börjat äta lite mer. Fast i försig äter jag ingen lagad rätt till lunch. De äter bara något lätt här borta. Kan ni gissa om jag var lite hungrig i början. Fast det går bra nu. Undrar om jag hade dött av hunger om jag jobbade som jag gjorde i Sverige. Jag har börjat få orken och passionen till mitt bakande också. Det kommer bli en hel del bakande genom detta året. Jag har numera varit med om två regniga dagar, vilket är helt okej. Det kommer att komma mer tydligen. Det regnar väldigt mycket här så jag ska allt köpa mig ett regnställ och ett par gummistövlar.

I fredags skulle Ale, Felicia och jag åka och bowla dock körde vi vilse och tiden rann iväg. Så vi hann inte riktigt så det fick bli att hänga lite framme på stan och ta en kaffe/frappuccino. Det var lite intressant att vara framme på stan. Det var gäng på "torget" som stod och dansa och hade sig. Det skulle ju aldrig hända hemma men här är det verkligen som på film ibland och det fascinerar mig. Jag har väl alltid trott, äh, det är på film. Fast jag har ju alltid förstått att de alltid finns en gnutta sanning som de har utvecklat men ibland står man där, mitt i filmen. Kommer man få ett sagoslut här i USA?

Väl hemma igen efter en liten mardröms känsla, det var som en blixt slog ner vid bilen. Alltså en lampa eller fotoblixt. Jag har pratat med min pappa här och jag var svinrädd att jag hade kört mot rött eller kört för fort. Fast de har inte hastighetskameror här utan det är polisen uppgift att mäta hastigheter. För att tala om det, är det helt normalt att köra 10 miles för fort. Det är det man gör och kör man med strömmen blir man inte stoppad även om det är fööööööörfort. Sen fanns det inget stoppljus så det kan det inte ha vara. Det är väl bara att vänta och se. För att inte tala när vi var mitt i stan och jag körde hemåt. Till vänster om mig satte polisen på sirenerna och jag fick mega panikkänslan och kallsvettades i några sekunder. Som tur var det inte till mig och jag kunde andas ut och klumpen av nervositeten i magen försvann. Men jag har inte varit så rädd på evigheter. Väl hemma kunde jag inte sova och läste nästan ut Harry och rullade runt i sängen. Det fick bli 4,5 h sömn innan jag tvingade mig upp. Funderar på om det var kaffet. För jag hade lugnat ner mer efter all skräck.

Har degat hela dagen idag och tittat på tv. Det finns lite att titta på när det finns 790 kanaler att välja mellan. Jag har till mesta dels tittat på Ghostwisper så är lite besatt. Tur att TiVo finns här och man kan få allt inspelat även om de går på 10 kanaler samtidigt för att sedan titta på det när jag vill och hinner. Vissa saker är så mycket praktiskare här. Fast vissa saker undrar man lite hur de tänkt. Det som jag "stör" mig på är att det inte går att känna om man har låst på toa. För det går inte att låsa in sig utan snurrar man på hantaget går det automatiskt upp. Sen till chokladen, jag älskar svenskchoklad och kommer önska mig det i födelsedagspresent och julklapp. Sen det dära att det är okej att svänga höger även om det är rött. Om det inte står en fin skylt, no turning on red. Fast jag är lite livrädd för det känns så fel. Jag brukar vänta om jag inte har en bil bakom mig för att det tar emot. Om man har en bil bakom känner man hur de blir frustrerade och man måste köra. Hoppas jag inte tar med mig den vanan hem bara, annars blir det dyrt.

Idag tänkte jag åka till Washington square för att shoppa med de andra men orkade inte riktigt pga den dåliga sömnen och sonen vill ha lite sällskap. Vi bakade lite chokladbollar med rinnande vanilj och rörsocker, de blev mer än okej. Fast de smaka inte som hemma men man kan fortfarande trycka flera ner. Det blev även en browniekaka, de smakar dunderbra må jag säga. Det roliga är att det enda man tillsatte var ett ägg till en massa pulver. Det låg redan chokladbitar och hela kittet i, smidigt och gott. En chokladig efterrätt till middagen som var tacos. Kan säga att det inte alls är som Sveriges. Som tur har jag hittat en standin för mitt kebabsås konsumerande, Ranchsåsen. Jag kanske har skrivit det innan men den funkar fint fint. Imorgon blir det att gå en mile för botemedlet mot cancer. Man betalar en summa och går en mile för att samla in pengar till att hitta botemedlet. Hela staden är involverad och alla au pairer med familjer ska samlas och gå ihop. Ska bli bamsekul att träffa alla. Hoppas alla kan komma. Vi har även fått snygga t-shirtar! Jag lovar att jag ska snart införskaffa mig kortläsare så jag kan dela med mig med massa kort.

Som ni märker orkar jag inte läsa igenom mina inlägg och det svenska språket lider där efter. Nu ska jag läsa lite Harry innan jag somnar för att gå upp tidigt. Racet startar halv nio imorgonbitti.

Förresten har jag berättat att jag ska bli MOSTER!! Superstort och det blir i februari. Kommer dock bara att skypa med honom/henne det första halvåret. Tror att det kommer bli en pojke men inget vi vet förän i februari som sagt.