malin♥

Jag blir lika irriterad varja gång jag väl får inspiration att skriva. Är det bara för mig det hackar fram innan jag kan börja skriva här? Först tar det evigheter att få till rubiken och sen ännu längre tid att få den att gå från rubiken till inläggsrutan.Ibland hackar det fram när jag håller på att skriva och att gå tillbaka och rätta är ett helvete.

 

Tiden rullar på som vanligt. Julen är över och det har gått upp och ner. Många tankar går till förra året och allt där. Samtidigt som jag vill vara med min familj här hemma. Man är kluven i sina känslor. Något som jag uppskatta var att man vakna upp på julafton och alla var där. Hela familjen var redan samlad. Kan man annat att längta lite tills man har en egen familj. Men det är många år dit. Jag har nämligen nu fått reda på att jag har kommit in på komvux. Inte förväntade mig något annat. Till våren ska jag göra högskoleprovet för att öka mina chanser att komma in på högskola eller universitet. Jag hoppas verkligen jag kommer in. Annars ska jag nog flytta en sväng till England och jobba lite. Än så länge finns det inga andra planer, jag ska komma in. Vart det än i Sverige blir..

 

Sitter och skrattar åt Carro och mig, hon har äntligen fått igång snapchat. Jag tycker det är sjukt roligt. Man skickar en bild som enbart kan ses från 1 sekund till 10 (vilket man bestämmer själv) Man kan måla på bilden samt lägga till en kortare text.

 

På tal om mina älskade vänner har de flesta varit hemma nu under jul. Jag har mått så sjuktbra av att få träffa dem. Det gör så gott för själen och idag satt Britta, Sandra, Carro och jag på Henrys och luncha. Tiden sprang iväg. Vi pratade om allt och hade det underbart roligt. Klart blev det en liten runda på staden. För att hoppa ännu mer fram och tillbaka i tiden var vi såklart ute på juldagen. Det var galet många ute och verkligen blandat med folk. Det bästa av allt var att man träffa människor som inte längre bor kvar i stan utan som bara är hemma över julen. Människor man inte träffar i vanliga fall och väldigt sällan. Det blev många kramar och grymt mycket skrattande. Vad mer kan man begära? Jo att tiden kunde stått still en liten stund. Jag känner mig som en gammal kärring som gnäller över att tiden går så sjukt fort. Jag ber om ursäkt för mitt tidsgnällande...även för framtida gnäll ;)

 

 

Något jag måste ta tag i är att dela med mig lite mer bilder. Det blir sjukt tråkigt att bara få läsa en massa text. Det känns dock mer som jag har bloggen att skriva av mig nu. Förr var det mer att dokumentera och dela med mig av mina dagar och händelser.

 

 

Sen nu till min nyare hobby, träningen! Hur ska jag förklara det på ett trevligt sätt. Jag är inte nöjd med hur det har sett ut över julen. Det blev tre dagars uppehåll och en sjuuuuukt mycket ätande av fel mat och massa godis. Jag har på ett sätt dåligt samvete fast på ett sätt inte. Det är jul en gång om året och jag lät mig gotta mig. Jag är en stor gottegris och det hade bara blivit värre om jag hade försökt att inte äta något. Så det blev någorlunda jämt intag och inte att jag vräkte i mig för att jag inte fick äta. Hängde ni med där? Jag vet inte hur jag ska förklara det men, haha! Nu ska vi ta tag i det efter nyår. Nu är det alldels för mycket alkohol iblandat också. Vilket inte gör att viktnedgången och muskelbyggnaden går som bäst. Mitt nyårslöfte är att köra 60 day challenge igen. Vi får se lite när det blir. Ska nog ner en helg till Carro och då vill man kunna lyxa till det. Så får starta efter det. Sen är det inte farligt att gå på fester nyker. Jag gör allt detta för min egna skull.

 

 

Nej, nu får det bli sängen. Arbetet börjar imorgonbitti klockan tio.

 

 

 

 

 

 

 

 

Har ingen ursäkt till mitt dåliga bloggande. Jag har så sjukt mycket dötid men jag vet inte vad jag gör av den.tter av tiden på ett sätt. Längtar till andra saker. Sitter och väntar på att träningen ska börja eller babblar i telefon. Måste säga att det är tur att jag har fria samtals minuter för de sista har jag bott i telefonen. Jag saknar mina vänner så otroligt mycket. Jag har ännu inte fått kläm på vardagen. Jag vill bara att jag ska börja skolan och få starta ett nytt kapitel i mitt liv.

 

Måste säga att träningen har hållt i bra nu. Jag blir sjukt rastlös om jag inte ska till gymmet. Jag kämpar inte lika hårt som jag skulle vilja men det kommer. Jag har lite problem med ankeln och jag är så himla stel i kroppen. Byxorna börjar att sitta mycket bättre och det känns bra. Jag SKA komma i mina gamla goda jeans igen. Helst ska de bli förstora men en sak i taget. Jag önskar att jag hade någon som stod vid min sida och heja. Det blir lite lättre då men man kan inte få allt.

 

Sen det här med att bo hemma hos pappa igen är sjukt påfrestande. Ibland undrar jag hur jag ska överleva åtta och en halv månad till. Ingen egentid eller göra vad man vill, när man vill. Att bara ha ett ynka rum som sitt eget. Det känns så litet. Jag saknar min lägenhet mer än någonsin för tillfället. Det känns inte som att jag har ett hem längre. Det är inte som att komma hem till sitt egna hem. Den känslan har jag inte haft på 1,5 år. Det är alltid någon annans hem jag kommer hem till. Jag trodde inte det skulle vara så svårt att komma hem till Sverige och känna sig bekväm.Det är tydligen väldigt vanligt att känna sig såhär när man kommer hem igen. Ska nog läsa lite i boken från Cultural Care som ger lite tips om hur man ska "hitta tillbaka".

 

Har ännu inte hört något från Komvux om jag har kommit in på de kurser jag ansökte. Skickade ett mejl som skulle svaras på inom två arbetsdagar. Fårse om jag får något svar.Annars blir det att slå en pling i min väl använda telefon. Ska även ta mig i kragen och titta på intagningspoäng för de program jag har tänkt att söka till hösten. För att veta hur mycket ont i magen jag behöver ha.. haha!

 

 

Idag såg jag sista Twilight filmen på bio. Lyckligt slut och de var nog bra. Tänk vilket liv de skulle ha blivit på de små tjejfansen! Kan man annat än drömma om äkta kärlek som håller livet ut när man tittar på den? Imorgon är det jobbet som gäller. Önskar att jag kunnat återuppleva lördagen istället, dvs. julpyssel och julbakning. Det var supermysigt hemma hos syrran. En årlig tradition som uppstod de året mina föräldrar gick isär. Såklart avslutar vi dagen med filmen Tomten är far till alla barnen. Måste säga att jag älskar den filmen!