malin♥

Söndagen bjöd på otroligt bra väder. Det var närmare trettio grader celsius ute. Jag vaknade tidigt eftersom jag hade skypedate med godingar. Det blev dessvärre bara en goding på tråden. Såklart gjorde det inget. Sandra och jag skypade medan jag satt ute och stekte i solen. Jag fick däremot gå in efter en stund pga av värmeslaf och ladda datorn. Såfort jag laddad datorn någorlunda gick jag ut igen. Jag pratade med Sandra i flera timmar och det kändes jättebra. Vi pratade verkligen om allt. Vi pratade en hel del om framtiden och lite önskningar. Jag kan inget annat än att hoppas. Fast det blir ALDRIG som jag har tänkt det så vi får väl vänta och se.

Elena kom förbi runt tre snåret. Vi låg ute lite mer. Jag måste påpeka att jag hade under hela dagen smörjt in mig med solkräm. Vädret stekte verkligen och runt fyra hoppa jag in i duschen och fick smaka på smärta. Såklart hade jag bränt mig som en jävla gris. Jag var röd som en kräfta. Jag brände upp hela framsidan. Vi drog senare iväg till Target för att köpa aftersun och kolla lite. Tiden sprang iväg och vi hade bestämt att se Titanic 3D på bio. Vi fick rusa ut genom affären. Som tur fick jag mitt aftersun. Däremot när jag skulle betala hittade jag inte mitt amerikanska visakort. Jag började svära som fan på svenska. Kassörskan blev bra obeväm. Var inte riktigt meningen men jag hatar att tappa bort saker. Den paniken man får. Jag kom på att jag måste ha glömt det på restaurangen igår kväll. Jag var dock 100% säker på att jag hade stoppat ner det i plånboken. Snabbt som attans åkte vi till restaurangen och kolla. Som tur ligger det granne med biografen. Hade sån himlans tur att det låg där. Skämdes som attans över att jag glömde det och att jag såg ut som en bränd kräfta. Vi hann som tur i tid till bion och hann även beställa lite mat. Så Elena och jag satt i bion och lipa, käka pizza, popcorn och drack massa dricka. Jag har aldrig lipat så till en film i mitt liv. Jag vet inte vad det var som var med mig. Jag har gått och bärt på en massa tror jag. Allting brast när jag kolla på filmen. Jag vet exakt vad som ska hända men ändå lipa jag som attans. Tänkte hela tiden att händelsen är riktigt och många dog och förlora sina nära och kära. Näsan var bomtätt, snyftade lite då och då och ögonen rann. Jag hade de sämsta servetterna också. De var som sandpapper. Så när filmen var slut hade jag svullna ögon. Tror det var p.g.a. solbrännan, sandpapper till servetter och allt gråtande. Elena och jag tittade ner i backen, gick ut sist från biosalongen och smög ut ur biografen. Vi kramade varandra hej då och jag kröp ner i sängen. Jag var hemma sent eftersom den är tre timmar och fjorton minuter lång. Minns inte att den var så lång. Kan säga att det inte kändes så i vilket fall. Usch, vilken bra film det är. Låt mig påpeka att jag gråter aldrig till film och gråter annars ytterst sällan. Måste tillägga att mitt hjärta klappar lite extra för karaktären Jack Dawson. Leo är inte dåligt snygg heller.