MAMMA!

Frysa, det var det första jag gjorde i Miami. Det hade jag aldrig trott. Deras flygplats är väldigt kall. De har ställt ner AC lite väl mycket för min smak. Det kanske har något med att göra att min kropp håller på att läka brutna ben och har lite svårt med att reglera kroppstemperaturen. Jag kanske är helt ute och cyklar nu men ställer inte kroppen ner några grader när något allvarlig händer? Jag fick vänta sjukt länge på min mamma. Tullen och de hela tar sjukt långt tid och jag trodde även ett tag att jag satt på fel flygplaten. Plöstligt stod hon där. Jag kan inte beskriva känslan. Det är en väldigt underlig känsla. Jag har inte träffat min mamma på över åtta månader och sen stod hon bara där. Skype har hjälp sjukt mycket. Det går inte att beskriva känslan hur man känner. Det läskiga är att allting känns som vanligt lika snabbt. Som om jag hade varit med min mamma varje dag de senaste åtta månaderna. Vi tog en taxi till hotellet. Såklart blev det lite krångel. Jag var inte chockad. De hittade inte våran reservation. Som tur tittade hon fel i listan och vi kunde pusta ut. Vi hängde lite på hotellrummet innan vi gick ut för att utforska Miami beach. För att inte tala om att vädret var underbart. Jag slutade omedelbart att frysa när jag kom ut i det ofuktiga, smått vindiga 35 gradiga solskenet. Vi slog oss ner på en uteservering och jag började med en strawberry daiquiri. Billig och svinstor. Det tog mig evigheter att dricka upp den. Tur att den var god. Vi gick en liten sväng omkring för att få lite klimt om vad som väntar oss. Det blev sängen ganska tidigt eftersom mamma har rest långt och jag har inte fått allt för bra sömn.









Im in Miami bitch!






malin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback